Temaserie om elektronisk identifiering (EID) i köttproduktionen

Under första halvåret 2025 har SmartAgri och Agroväst Gröna Möten arrangerat en webbinarieserie med fokus på elektronisk identifiering (EID) inom svensk nötkötts- och lammproduktion. Elektronisk identifiering är en nyckelkomponent i digitaliseringen av köttproduktionen. Genom att registrera mer djurdata skapas bättre beslutsunderlag för lantbrukaren, ökad precision i rådgivning samt förbättrad effektivitet och lönsamhet i produktionen.

Ett viktigt steg för branschen togs nyligen genom en ny branschöverenskommelse: Från och med den 1 januari 2026 kräver Sveriges åtta största slakterier, via Svenska Köttföretagen, att alla kalvar och lamm ska vara märkta med elektroniskt öronmärke för att kunna levereras.

Ta del av samtliga inspelade föreläsningar för att lära dig mer om hur du kan arbeta med EID i din produktion!

Del 1: Vägning med elektronisk identifiering – 25 februari

Först ut i serien var ett webbinarium om vägningsmomentet i nöt- och fårbesättningar och hur detta kan effektiviseras med hjälp av EID.

• Magnus Larsson, MSD Animal Health, gav en introduktion till hur elektroniska öronmärken fungerar och vilka typer av avläsningslösningar som finns på marknaden.
• Richard van der Poel, Slättö Kvarn, presenterade vågsystem för lamm från TePari och Veno – allt från helautomatiserade system för större besättningar till enklare, manuella lösningar.
• Daniel Ulff, BS Agro, visade hur Gallagher-systemen för nötkreatur kan kopplas till EID för smidig och exakt vägning.

Vägning med EID ger kortare arbetstid, bättre arbetsmiljö och skapar möjlighet att välja ett system anpassat till gårdens storlek och behov.

Del 2: Produktionsuppföljning med elektronisk identifiering – 25 mars

Det andra webbinariet fokuserade på produktionsuppföljning – ett område som ofta förbises, men som är avgörande för lönsamhet och förbättringsarbete.

• Fredrik Helgodt, Hencol, presenterade deras uppföljningsprogram som används tillsammans med företagets automatiska vågar. Systemet analyserar stora mängder viktdata och genererar tillväxt- och slaktprognoser.
• Caroline Dahren, Hushållningssällskapet Sjuhärad, beskrev hur Uniform Agri används på Rådde gård för att följa upp produktionen i dikobesättningen.
• Ulf Andreasson, Elitlamm AB, visade hur deras system stödjer uppföljning inom lammproduktion. Han presenterade även den nya djurlistan Tackfacit, som ger lantbrukaren god överblick och möjlighet till jämförelse mellan tackor.

Att följa upp produktionen med hjälp av digitala verktyg gör det lättare att utvärdera åtgärder, identifiera förbättringsområden och optimera resultatet i besättningen.

Del 3: Utfodring med elektronisk identifiering – 23 april

Det tredje webbinariet belyste hur EID kan användas för att förbättra utfodringen, som ofta är en av de största kostnadsposterna i köttproduktionen.

• Filip Nilsson, RISE, inledde med grunderna i foderoptimering och vikten av att förstå sambandet mellan foderanalys, näringsvärde och kostnad.
• Anett Seeman, Gård & Djurhälsan, visade hur ungnötsproducenter kan använda foderstationer tillsammans med EID för att ge individanpassade fodergivor.
• Theo den Braver, Gård & Djurhälsan, berättade om hur kraftfoderstationer kopplade till EID nu börjar användas även inom lammproduktionen.

EID-baserad utfodring möjliggör rätt fodergiva för varje djur, minskat behov av gruppering, förbättrad tillväxt och lägre foderkostnader.

Del 4: Elektronisk identifiering i slakterierna – 21 maj

Del 4: Elektronisk identifiering i slakterierna – 21 maj

Den avslutande delen i serien fokuserade på hur EID integreras i slaktkedjan och vad det innebär för både gård och slakteri.

• Kajsa Danielsson Bruhn, KLS, berättade om implementeringen av den nya märkningen och hur företaget inledningsvis kommer att använda EID för att läsa av lammen vid mottagning, med ambitionen att även möjliggöra avläsning vid lastning i framtiden.
• Ola Thomsson, Protos, presenterade erfarenheter från ett gotländskt projekt där elektroniska öronmärken testades i slaktledet. Protos planerar att fortsätta med avläsning vid mottagning och utveckla systemet för spårbarhet – bland annat vid återtag av fårskinn.

Båda slakterierna ser stor potential med EID – särskilt i att förbättra spårbarheten i hela livsmedelskedjan och att skapa nytta även tillbaka till gården.

Vinster för branschen

Avslutningsvis skapar införandet av elektronisk identifiering inom köttproduktionen förutsättningar för ett mer effektivt, hållbart och lönsamt lantbruk. Med EID får lantbrukaren bättre beslutsunderlag genom ökad tillgång till djurdata, rådgivaren får mer träffsäkra verktyg och slakterierna förbättrar spårbarheten i livsmedelskedjan. Produktionen kan optimeras på individnivå, vilket leder till sänkta kostnader, högre produktivitet och förbättrad djurvälfärd. Tillsammans utgör detta ett viktigt steg mot en mer digital och konkurrenskraftig svensk köttproduktion.

Oskar Reineling, Agroväst