Smart utfodring för framtidens gris – digitalisering, foderstrategier och hållbarhet i fokus

Hur kan digitalisering och smarta foderstrategier bidra till en mer hållbar och konkurrenskraftig grisproduktion? Den frågan stod i centrum när SmartAgri, Climate Farm Demo och Agroväst Gröna Möten arrangerade seminariet Smart utfodring för framtidens gris i Kvänum.

Utfodringen har en avgörande roll i grisproduktionen – både för djurens välfärd och gårdens lönsamhet. Genom att ta tillvara på nya möjligheter med vall som resurs i fodret och utnyttja spannmålens proteinpotential kan vi minska beroendet av importerade råvaror och stärka klimatnyttan. Samtidigt skapar digitaliseringen nya verktyg för att följa upp och anpassa fodret efter grisarnas behov – ett viktigt steg mot ökad resurseffektivitet och hållbarhet.

Klimatarbete på Bränneberg gård

Karin Velander, slaktgrisproducent på Bränneberg gård är en av de svenska gårdar som deltar i Climate Farm Demo, ett europeiskt projekt med 1500 gårdar som arbetar för klimatanpassning och minskad klimatpåverkan. Karin berättade om gårdens arbete med klimatberäkningar och hur de har utvecklat strategier för utfodring, där spannmål med höga proteinhalter spelar en viktig roll.

Vall till gris – framtidens resurs?

Filip Nilsson, animalieexpert inom SmartAgri och RISE, delade med sig av forskningsresultat och praktiska erfarenheter kring hur vall kan användas som resurs i grisfoder. Att inkludera vall i grisfodret handlar inte bara om att minska beroendet av importerade proteiner, utan också om att skapa en mer naturlig och stimulerande miljö för djuren. Studier visar att vallfoder:

Minskar mängden magsår.

Ökar aktivitetsnivån hos grisarna.

Minskar negativa sociala interaktioner.

Ger möjlighet att böka och leta.

Digital teknik för effektiv utfodring

Andreas Andersson, expert på stallbyggnader vid Kunskapsnavet för Animalieproduktion visade hur digitalisering och automatisering kan skapa en mer precis och effektiv utfodring och därmed minska spill, förbättra djurhälsan och spara resurser.

I sin presentation gick Andreas igenom flera aktuella tekniska lösningar:

• Mjölkkoppar som säkerställer att smågrisarna får rätt mängd mjölkersättning vid rätt tidpunkt.
• Restlösa fodersystem där fodret blandas och levereras utan rester, vilket minskar spill och förbättrar hygienen.
• Vågceller för slaktgrisar som registrerar viktutvecklingen i realtid och gör det möjligt att anpassa fodergivan individuellt.
• Electronic Sow Feeding (ESF) som möjliggör exakt individuell utfodring av suggor i gruppboxar och ger bättre kontroll över hull, hälsa och produktivitet.

Tillsammans med deltagarna diskuterades för- och nackdelar med varje teknisk lösning – från investeringskostnader och teknisk komplexitet till förbättrad djurvälfärd och datadriven uppföljning.

För den som vill fördjupa sig ytterligare tipsade Andreas om Lantbrukets kunskapsbank en samlad resurs med aktuell kunskap, verktyg och inspiration för utveckling inom lantbrukets olika produktionsgrenar.