Från årsskiftet 2026 gäller nya regler: alla nyfödda kalvar och lamm som ska levereras till de större slakterierna måste märkas med ett elektroniskt öronmärke (EID). Beslutet innebär att en teknik som länge varit tillgänglig nu får en central roll i svensk djurproduktion.
En färsk förstudie från Gård & Djurhälsan pekar på flera vinster med EID. Med digital märkning blir det enklare att identifiera djur, följa deras utveckling, anpassa utfodringen och säkra spårbarheten i hela kedjan. Dessutom minskar risken för misstag i registreringen samtidigt som arbetsflöden blir smidigare.
Idag används tekniken bara på ungefär en tredjedel av djuren i Sverige. Producenter som redan infört EID beskriver tydliga fördelar som tidsbesparing, mindre stress för djuren och en förbättrad arbetsmiljö. Samtidigt har frågor kring kostnader, teknik och support hittills hållit tillbaka en bredare användning.
Internationella erfarenheter, till exempel från Danmark, visar att övergången kan gå snabbt när system för digital spårbarhet och rådgivning finns på plats. För svenska gårdar kan därför det nya kravet bli en möjlighet att ta ett rejält kliv framåt i digitaliseringen.
Gård & Djurhälsan betonar vikten av att planera införandet noggrant och att från början välja utrustning som möjliggör digital avläsning – för att få ut hela nyttan av systemet.
Läs mer om studien och rekommendationerna HÄR
👉 Följ vår tematiska serie om elektroniska öronmärken nedan, där vi fördjupar oss i frågan ur olika perspektiv.
